Scintilliae

Scintilliae är den nyaste ateljén på Loris Malaguzzi centret och ett samarbete med the Reggio Children Foundation and the LEGO Foundation med fokus på lek och lärande i en digital miljö.

Det de bl.a. betonade var att använda projektion istället för skärm i arbetet med barn och elever, för att locka mer till samarbete och göra det enklare för fler att bli delaktiga åt gången

De hade också medvetet valt att plocka in växter i den digitala miljön, för att de var intresserade av växternas sätt att kommunicera. Ett sätt att arbeta digital och analogt tillsammans. Växtlighet och digitalitet.

Besök på MAST Nursery school i Bologna

Förskolan drivs av företaget MAST och här kan anställda ifrån företaget ha sina barn.

Här möttes vi av fantastiska icensatta miljöer där man som pedagog vågat göra  ett urval av material som barnen sedan fick möta och erfara. Den dagen vi var där ( vid Halloween) hade de dukat fram  pumpor med olika nyanser av färger som hör till. På förskolan arbetade olika ateljeristor som bjöd in barnen till olika undersökande

Även dukningen genomsyrades av Halloween /pumpa temat. Några barn ansvarade för att göra fint vid matborden.

En av ateljeerna riktade sig mot naturvetenskap. Där hade de bl.a. levande växter. Barnen på förskolan fick hjälpa till med bestyren av att vårda växterna. Vattenkannor, duschflaskor, mickroskåp var några av sakerna som man kunde hitta där. Allt material fanns framdukat och var tillgängligt för barnens undersökande. De berättade att mötet växtligheten och dess omsorg kunde göra att övergången vid lämninen gick lättare.

Vi tänker att de finns ett mervärde i att möta växlighet som gör att barnen utvecklar ett respektfullt och omsorgsfullt förhållningssätt. Redan nu odlas vi och har levande växter på ReMida och på förskolorna i kommunen, men det är något vi inspirerades av och vill utveckla mer.

Volontärer som extra resurs

På både ReMida i Bologna och i Reggio Emilia fanns det volontärer som hjälpte till med praktiskt arbete. I Reggio Emilia t.ex. mötte vi t.ex. två stycken som ansvarade för ”biblioteket”. Biblioteket på ReMida där var den del som var öppet för allmänheten och inte bara pedagogisk verksamhet och föreningsliv. Där kunde alla som ville hämta eller lämna en bok. Hos oss i Vaggeryds kommun har vi ett samarbete med Återvinningscentralen SÅM ( Samverkan, Återvinning och Miljö) där privatpersoner också kan hämta eller lämna böcker. Vi hämtar också böcker och annat material därifrån till ReMida

Här på ReMida Vaggeryd har vi ett samarbete med AME (arbetsmarknadsenheten ) och Daglig verksamhet (socialförvaltningen) och får hjälp av resurspersoner därifrån i vår lokal. Vi känner att verksamheten blir av betydligt bättre kvalite tack vare de här samarbetena. Dels för att vi kan hålla lokalen och materialet mer i ordning, men också för att vi fåren större variation i kompeteneser bland oss som arbetar här, än om vi enbart varit pedagogisk personal.

Det är viktigt att rest-och spillmaterialet hanteras och presenteras med stor respekt. Vi vill inte att det ska upplevas som ”skräp” utan som ett värdefullt och viktigt pedagogiskt material. Det är då till stor nytta att få hjälp för att hinna sortera, vårda, packa upp och hålla i ordning på allt material.

”Synliggöra och märkvärdiggöra”

Under vår utbildningsresa var vi även några gånger på Loris Malaguzzi centret i Reggio Emilia. Där fanns just nu en utställning kring ett projekt med barn kring metaforer. Det arbetet handlade bl.a. om att se vardagliga saker på nya sätt.  Projekten som ställs ut på Loris Malaguzzi centret presenteras väldigt snyggt och estetiskt. Små deltaljer lyfts fram och märkvärdiggörs på ett snyggt sätt.

Det vi tar med oss och vill arbeta vidare med här hemma är att göra enkla, men estetiskt tilltalande dokumentationer, som lyfter fram de lärprocesser som barnen är i. Här nedanför är ett exempel från ett tema kring papper, där små barn undersöker hur pappret förändras i mötet med snö. Det passar perfekt till de texter som vi just nu läser i nätverket ”Läslyftet” om barns arbetsteorier kring Naturvetenskap och teknik.

Duka fram för möjligheter

Vi såg många goda exempel på iscensättning av pedagogiska miljöer, som visade på stor variation på material. Här är redskap vid en lerstation.

Här är en ritstation, som skulle passa utmärkt för de yngre barnen på en förskola. Papper på både golv och vägg och även här en VARIATION av material. Olika sorters papper och även något annat material att rita på (tyg, skumgummi) för att möjliggöra ett undersökande. Att även låta barnen få erfara en olika slags pennor, låta dem få möta nyanser av färg och andra egenskaper som pennor kan besitta.

Digitala verktyg tillsammans med materialet

På Loris Malaguzzi centret fanns även flera digitala stationer, som ger möjlighet att arbeta med digitala verktyg på ett kreativt sätt. Här är ett digitalt förstoringsmikroskop, som förstorar upp ReMida materialet, så man kan se det på ett nytt sätt. I en bygg-och konstruktionshörna kan sedan barnen bygga med vitt material i de bilder som förstoras. På ReMida har vi startat ett fördjupat samarbete med kommunens IKT pedagoger och ska hjälpas åt att utveckla arbetssätten med digital teknik både på ReMida och ute i verksamheterna.

På ReMida har vi startat upp ett arbete kring ”Digitalt berättande” och vi fick med oss goda exempel på micro-makro miljöer, som kan användas till digitalt berättande

ReMida i Bologna

Vi besökte även ReMida i Bologna och lämnade av det sista av vårt medhavda material där (inklusive väskan och kunde sedan resa lättare hem)

Även ReMida i Bologna hade ett välfyllt workshopsrum (där besökare inte hämtade material för att ta med sig). Dagen när vi var där höll de på med inbjudan till sitt 11 års firande.

En sak som vi tar med oss är att spara på ”spår” från de olika projekt som man har varit i och på så sätt skapa en historia och samla på bra idéer och inspiration.

De var också väldigt duktiga på att göra snygga layouter och inbjudningar till olika event och projekt som de bjöd in till. Det känns viktigt att kunna presentera sin verksamhet och det som pågår på ett tydligt sätt.

I ReMida Bologna kan vem som helst i samhället bli medlem och hämta material, genom att betala en årlig medlemsavgift. Även ReMida Reggio Emilia blir du medlem genom att betala en årlig medlemsavgift med de riktar sig enbart till föreningar och pedagogiskt verksamhet (inte privatpersoner). Hos oss på ReMida Vaggeryd startade vi upp att arbeta med enbart förskolan och vänder oss nu till all pedagogisk verksamhet i kommunen (förskola, skola och fritidshem, både kommunal och enskilda), samt kulturskolan. Vi har även visst samarbete med tekniska förvaltningen, som kan hämta material för utsmyckning av planteringar mm. Socialförvaltningen samarbetar vi också med genom att Daglig verksamhet är här varje måndag och hjälper till att sortera och städa. Vi har i nuläget ingen medlemsavgift, utan alla pedagoger hämtar här kostnadsfritt.

Vi funderar ofta kring hur och på vilket sätt vi ska driva och utveckla vår ReMida, genom samarbete med olika närliggande kommuner och med andra förvaltningar i vår egen kommun. Det är spännande att höra olika sätt att arbeta.

 

 

ReMida i Reggio Emilia

ReMida i Reggio Emilia startade för lite mer än 20 år sedan och vi i ReMida Vaggeryd har funnits i 8 år. ReMida finns på ytterligare 7platser i Italien och i Norge, Tyskland, Australien, Argentina, samt Sverige (Vaggeryd och Södertälje).  Det är ReMida i Reggio Emilia som är grundaren och de som certifierar andra. För att få använda namnet ReMida krävs utbildning i Italien och ett samarbete med dem. Vi i Vaggeryd var på utbildning i Reggio Emilia första gången våren 2013 och blev sedan en certifierad ReMida 2014. På den förra utbildningen var vi 13 personer från vår kommun, som deltog och denna gång var vi enbart två stycken, Monica och Kerstin , som arbetar som pedagoger på ReMida. Det gjorde att vi denna gång fick chansen att delta mer i det vardagliga arbetet på ReMida och även på deras interna utbildning för pedagoger i staden.

Respekt för materialet

Vi fick möjligheten att få arbeta ”handgripligen” med materialet på ReMida och hittade både likheter och skillnader i våra olika rest-och spillmaterial. Just nu hade de t.ex. en stor, stor mängd med mosaik, som vi inte allas har tillgång till i samma utsträckning. De däremot saknar tillgång till trämaterial och tog tacksamt emot det vi hade släpat med oss genom Europa.

Vi packade upp material och fyllde på hyllorna och diskuterade med dem kring olika sätt att presentera ”displaya” material. En tanke som vi tog med oss var att ibland begränsa det som plockas fram, för att bättre synliggöra materialet. Ibland är det effektfullt med en stor, stor mängd och ibland är det bättre med en mindre mängd framlagt på estetiskt vis och som istället fylls på efterhand som det går åt.

En bra idé från deras workshopsrum var att de alltid sparade en del av alla nya sorters material som kom in och behöll i sitt workshopsrum.

Det gjorde att de i workshopsrummet hade en stor variation av material att arbeta med och samtidigt byggde de upp ett materialarkiv. Arkivet blev en slags historia över vilket material, som hade funnit i Regionen under årens lopp. Det är något som vi tänker börja med även hos oss. När de fick nytt material undersökte de hur de på bästa sätt skulle presentera det och prövade hur det skulle kunna användas. Efter det sparades lite i workshopsrummet och resten lades fram till besökare att ta del av.

Inspirationsresa

Tack vare ett stipendie från SFUB  ( Sällskapet för folkundervisningens befrämjande) har vi haft möjligheten att besöka ReMida i Reggio Emilia och ReMida i Bologna. Följ gärna med på vår resa här genom vår blogg.

En tidig lördagsmorgon i oktober började vår tågresa med målet ReMida i Reggio Emilia och ReMida i Bologna. Vi ville väldigt gärna göra denna resa på ett så hållbart sätt som möjligt och valde därför att resa med tåg. Med på resan hade vi (Monica och Kerstin, pedagoger på ReMida) varsin väska, plus en gemensam väska, som var den största av alla, fylld med rest-och spillmaterial från vår egen ReMida. Detta material delade vi sedan ut till de verksamheter vi besökte. Vi brukar försöka att alltid ta med material när vi besöker andra återanvändningscenter. Det blir ett sätt att inte bara dela bra idéer med varandra utan även bra material. I detta fallet hade vi med mycket trämaterial, som är specifikt för vår kommun och som vi inte sett så mycket av på ReMida i Reggio Emilia.

 Att resa med tåg tar kanske lite längre tid än att t.ex. flyga med det ger goda möjligheter till tid för arbete, reflektion och samtal. Samtidigt får du en omväxlande och många gånger vacker arbetsmiljö utanför tågfönstret.

 

Ska man tågluffa kan vi dock rekommendera att resa med lätt packning, en stor och tung väska fylld med spillmaterial kan ibland kännas som ett litet hinder vid snabba tågbyten. Här är dock vår materialväska med på en stadstur i Innsbruck i väntan på nästa tåg.

Skogen anropar

Det är fantastiskt att kunna erbjuda barn och elever möten och samarbeten med professionella kulturaktörer tack vare stöd från Statens kulturråd i Skapnde förskola och skola. Vaggeryds kommun är en liten kommun med många små enheter i förskola och skola ute på landsbygden. Det innebär att det är svårt eller för att inte säga omöjligt att ta del av något kulturutbud. Under läsåret 2018-2019 har vi samarbetat med ljudkonstnär Jan Carleklev och flamencodansare Pia Pohjakallio. Vi har kallat projeket för "Skogen anropar". Det var ett av förskolebarnen som är 4-år, som hjälpte oss att komma på det namnet.

Under hela projektet var vi mycket utomhus i skogen, men när vi avslutade och knöt ihop hela projektet var olika barn och elever med och byggde upp en skog inomhus och där hade vi ljud och dansföreställningar där alla som deltog fick interagera.

Det är roligt att plocka in det som händer ute inomhus, som här där en film från Bondstorpsskogen rullar under tiden barnen arbetar med ljus och skuggar, samt ljud i från det gamla "innandömet" från ett piano.

Ljudpromenader

I Skapande skola och Skapande förskola har vi arbetat med att skapa "Ljudpromenader" tillsammans med ljudkonstnär Jan Carleklev och flamencodansare Pia Pohjakallio. Det har varit ett fantastiskt roligt sätt att arbeta med ljud, som spelats in tillsammans med barnen. Det tillsammans med dans och rörelse har blivit till filmer, som använts som "kartor" för att hitta en promenad i naturen eller skogen.

Barnen lyssnar på ljud de själva skapat i skogen med hjälp av bl.a. kottar och pinnar

Föräldrar och barn har sedan fått gå ljudprpromenaderna tillsammans. De ser vägen de ska gå som en film på lärplattan, samtidigt som de hör olika ljud, som barnen skapat. Ett aktivt och kreativt sätt att arbeta med digitala verktyg.

Skogsböcker

Under våren har arbetet med ljudkonstnär Jan Carleklev fortsatt och i en del av projektet deltog även konstnär och biolog Jasmine Cederqvist. Barn från olika förskoleklasser fick besöka ReMida och den lilla skogsdungen strax bredvid. Där fick de bekanta sig med träden genom att bl.a. titta och lyssna noga på dem. De fick funderar på vad de själva visste och tänkte om träd, samt vad de skulle vilja fråga träden om.

  

Barnens tankar och frågor spelades in och eleverna fick lyssna på sin egen röst och andras röster . Alla de olika inspelningen samlades sedan i flera olika ljudböcker.

Eleverna fick vara med och skapa omslagen till de stora ljudböckerna med hjälp av skogsmaterial.

För att lyssna på böckerna startar man igång dem genom att lägga sin hand på en hand i tyg, sydd med ledande tråd. Böckerna samlades i ReMidas skogsbibliotek och kördes även ut till skolorna för att eleverna skulle kunna pröva dem. Detta är ett konstprojekt vi skulle vilja utveckla kopplat till bl.a. Läslyftet.

Att förundras i naturen

Tillsammans med biolog Lillemor Sterner och konstnär och bildlärare Karin Furness har 25 pedagoger i vår kommun via Reggio Emilia institutet, fått ny inspiration och kunskap kring naturen på ett 100-språkligt sätt.

För en hållbar framtid är det av allra största vikt att vi alla skapa oss en relation och ödmjukhet till växter och djur. Att förstå att växterna klarar sig utmärkt utan oss, men att alla vi människor och djur är beroende av växterna. Genom att som pedagog får möjlighet att stanna upp och förundras och bli genuint nyfikna på allt levande omkring oss kan vi på ett ännu bättre sätt förmedla detta till barnen. Under de här dagarna har vi varvar naturvetenskaplig teori, med nyfikna frågor, vistelse i skog och mark med ateljéarbete på ReMida. Med hjälp av lera, färg, tusch och digitala verktyg har vi undersökt och avbildat växter från myrmarken.





I Karin Furness bok "Formulera" ( 2017) skriver hon på sidan 14: Min erfarenhet är att arbetslagens engagemang och påhittighet ökar när man arbetar med pedagogisk dokumentation och skaffar sig faktakunskaper i olika ämnesområden. Arbetet kan förfinas när lärarna både studerar vad och hur barnen i den aktuella barngruppen gör och när de har djupare kunskaper i ett ämnesområde".

Nyfikna pedagoger som förundras i naturen tillsammans med Lillemor och får ta del av hennes kunskaper kring växter och djur.